Ett kall!

Innan sommaren kände jag ett kall..Haha, nä snarare en motivation och en lust, då jag självmant vaknade innan resten av familjen och kände att jag skulle ut och ta en springtur före frukost. Det höll i sig några veckor med något avbrott för förkylning och så. Sen tappade jag det helt. Så nu har jag inte rört på mig alls på mer eller mindre hela sommaren. Men så i morse hände det. Dock inte lika självklart, men jag kan ju inte gå och vänta tänkte jag, på att den känslan ska komma tillbaka! Då kanske jag får vänta för evigt!!?
Så, på med springkläderna, och igång med runkeeper som mäter sträckan, tiden samt hastigheten, och så på med musik i lurarna. Så var det bara att släpa med sig själv på i alla fall en liten rutt. Tungt är bara förnamnet, men jag tog mig igenom, sprang i intervaller för att hämta andningen i mellan. Så nu tävlar jag mot ingen annan än.. Mig själv. Får se när detta spektakel bjuds på igen. Inga löften här inte!!

Sedan jobbade jag till stängning.

För att tillslut komma hem, till en tyst lägenhet, där vilddjuren sov sött hela bunten och hemmagjorda kycklingburgare serverades!! Mmm deliciosus!!

Så nu är det sängen nästa!! Stupar...

/Ida-Maria